Skriva testamente
Ett testamente behöver beskriva en fullständig och möjlig fördelning av den egendom som finns kvar efter skulder och en eventuell bodelning. Börja därför inte med juridiska standardfraser. Börja med vem som skulle ärva enligt lag, vad du vill ändra och vilka situationer dokumentet måste fungera i även om familjen eller egendomen ser annorlunda ut när testamentet ska användas.
Texten ska kunna förstås utan muntliga förklaringar. Det behöver framgå vem som får hela kvarlåtenskapen eller en andel, vem som får en särskild sak eller summa och vad som händer om en mottagare avlider före dig. Barns laglotter och andra begränsningar behöver vägas in innan andelarna bestäms.
Utgå från den egendom som faktiskt kan testamenteras
Ett testamente fördelar din kvarlåtenskap, alltså det som tillhör dödsboet efter att skulder har betalats och en eventuell bodelning har gjorts. Du kan inte testamentera bort egendom som tillhör en make, sambo eller någon annan, även om ni i vardagen betraktar den som gemensam.
För makar avgör bodelningen vad som kommer från giftorättsgodset och vad som stannar hos den efterlevande. Den avlidnes enskilda egendom ligger normalt utanför bodelningen men ingår i den avlidnes dödsbo. För sambor kan bodelningen bara omfatta samboegendom: gemensam bostad och gemensamt bohag som köpts för gemensam användning.
Det är därför riskabelt att skriva ”min sambo ska få huset” utan att först kontrollera vem som äger huset, vilka lån som finns och om huset över huvud taget kan ingå i kvarlåtenskapen. Testamentet kan ge mottagaren rätt till den avlidnes egendom men skapar inte finansiering för att lösa ut andra delägare eller arvingar.
Bestäm vem som får resten och vem som får en särskild del
Den som enligt testamentet får hela kvarlåtenskapen, en viss andel av den eller överskottet efter andra förordnanden kallas universell testamentstagare. En universell testamentstagare blir normalt delägare i dödsboet och deltar i förvaltningen och arvskiftet.
Den som får en bestämd sak eller ett bestämt belopp kallas legatarie. Förordnandet kallas legat. Ett legat kan exempelvis vara en tavla, 100 000 kronor eller en viss fastighet. Legatarien har rätt till det som anges men blir inte dödsbodelägare enbart på grund av legatet.
Skillnaden påverkar hur dokumentet bör skrivas. Om en vän ska få 100 000 kronor men inget sägs om resten, fördelas återstoden enligt övriga testamentesbestämmelser eller den legala arvsordningen. Om tre personer ska få hela kvarlåtenskapen bör deras andelar tillsammans omfatta 100 procent.
Ett enkelt exempel är att ange att två mottagare får 60 respektive 40 procent av kvarlåtenskapen, men att en viss ring först ska lämnas till en tredje person. Texten behöver då visa om ringens värde ska påverka procentandelarna eller om legatet ska tas ur boet före fördelningen av återstoden.
Barnens laglott begränsar fördelningen
Barn och, om ett barn har avlidit, barnets avkomlingar är bröstarvingar. Varje gren har en arvslott enligt arvsordningen. Laglotten är hälften av arvslotten och kan göras gällande om testamentet inkräktar på den.
Laglotten innebär inte att testamentet automatiskt justeras. Bröstarvingens rätt behöver göras gällande genom jämkning inom sex månader från delgivningen av testamentet. Jämkning är inte samma sak som klander, där en arvinge påstår att testamentet är ogiltigt.
När barn finns bör testamentet därför inte lova en annan mottagare mer än vad som faktiskt kan lämnas efter en laglottsjämkning. Formuleringar som att en make eller sambo ska få ”allt med full äganderätt” kan behöva anpassas till barnens rätt och till eventuell efterarvsrätt.
Skriv vad som händer om en mottagare avlider först
En mottagare kan avlida före testatorn, en organisation kan upphöra och en särskilt angiven sak kan säljas. Testamentet bör hantera de förändringar som är tillräckligt sannolika för att annars lämna en lucka.
Lagens tolkningsregler kan i vissa släktrelationer låta en avliden testamentstagares avkomlingar träda in. En väns eller organisations efterföljare tar däremot inte självklart över förordnandet. En uttrycklig reservmottagare gör resultatet mer förutsebart.
Skriv exempelvis att en andel ska gå till en annan namngiven person om den första mottagaren inte lever, eller att andelen i så fall ska fördelas mellan de övriga universella testamentstagarna. Om en särskild sak inte längre finns kan dokumentet ange om mottagaren ska få ett ersättningsbelopp eller om förordnandet ska falla bort.
Villkor måste beskriva en rättslig följd
Ett vanligt villkor är att det mottagna arvet ska vara enskild egendom. Det innebär som huvudregel att egendomen inte ingår i en framtida bodelning mellan mottagaren och mottagarens make. Om även avkastningen ska vara enskild behöver det anges, eftersom avkastning annars som huvudregel är giftorättsgods.
Andra villkor kan handla om fri förfoganderätt, efterarv eller nyttjanderätt till en bostad. Dessa ord får konkreta följder. Fri förfoganderätt ger mottagaren rätt att använda och förbruka egendomen men begränsar möjligheten att testamentera bort den del som omfattas av efterarv. En nyttjanderätt kan påverka både ägarens användning och möjligheten att sälja egendomen.
Undvik villkor som främst uttrycker en förhoppning, exempelvis att mottagaren ”bör behålla huset i familjen”, om det inte framgår vilken rättslig begränsning som avses. Ett komplicerat eller långvarigt villkor bör granskas så att det inte blir omöjligt, oklart eller oskäligt att tillämpa.
När innehållet är genomtänkt
En dokumenttjänst kan hjälpa till att strukturera en vanlig fördelning. Den ersätter inte juridisk granskning när villkor, barn, företag, utländsk egendom eller äldre handlingar gör följderna svåra att överblicka.
Skapa testamenteÄldre testamenten och andra dokument måste samordnas
Ett nytt testamente ersätter inte alltid alla äldre bestämmelser automatiskt. Skriv tydligt vilka tidigare testamenten och tillägg som återkallas. Om delar ska finnas kvar behöver det gå att läsa handlingarna tillsammans utan motsägelser.
Kontrollera även gåvobrev, äktenskapsförord, samboavtal och förmånstagarförordnanden. Ett äktenskapsförord påverkar bodelningen, inte vem som ärver. Ett gåvobrev kan visa om en gåva till ett barn ska vara förskott på arv. Ett förmånstagarförordnande kan innebära att försäkringsersättning går direkt till mottagaren i stället för att ingå i kvarlåtenskapen.
Dokumenten behöver inte säga samma sak, men de måste leda till ett begripligt gemensamt resultat. Om testamentet förutsätter att en försäkring ska finansiera ett utköp bör förmånstagaren och beloppet kontrolleras i stället för att behandlas som en säker tillgång i dödsboet.
Den slutliga versionen ska gå att identifiera
Läs hela testamentet efter den sista innehållsändringen. Kontrollera namn, person- eller organisationsuppgifter, andelar, belopp och hänvisningar. Se till att det inte finns tomma fält, motsägande versioner eller lösa bilagor som förutsätts styra fördelningen utan att själva uppfylla formkraven.
När innehållet är slutligt ska det ordinära testamentet undertecknas eller bekräftas inför två samtidigt närvarande och behöriga vittnen. Vittnena ska veta att handlingen är ett testamente men behöver inte känna till innehållet. Den fullständiga ordningen finns på Formkrav och vittnen.
Efter bevittningen ska originalet förvaras så att det inte kan ändras eller försvinna och så att det går att hitta efter dödsfallet. Förvaring och senare ändringar behandlas på Förvara testamente och Ändra testamente och tillägg.
I en vanlig situation med tydliga mottagare och villkor kan en dokumenttjänst vara ett sätt att ta fram ett underlag. När testamentet innehåller efterarv, nyttjanderätt, företag, utländsk egendom eller flera dokument som måste samverka är individuell granskning mer motiverad.