Laglott och arvslott
Arvslotten är den andel ett barn eller en annan bröstarvinge skulle få enligt lagen om inget testamente ändrade fördelningen. Laglotten är hälften av arvslotten och ger bröstarvingen ett särskilt skydd mot testamente. Begreppen beskriver alltså inte två belopp som barnet får ovanpå varandra; laglotten är den skyddade delen av arvslotten.

Skyddet verkar inte helt automatiskt. Om ett testamente inkräktar på laglotten måste bröstarvingens rätt göras gällande genom jämkning inom sex månader från delgivningen av testamentet. Om ingen jämkning begärs i tid kan testamentet få verkan även om barnet enligt lagen hade kunnat kräva mer.
Arvslotten följer familjegrenarna
Barn är bröstarvingar och delar som huvudregel lika på arvet efter sin förälder. Om ett barn har avlidit före föräldern träder barnets egna barn in och delar på den familjegrenens andel. Det kallas istadarätt.
Anta att en ogift förälder efter skulder lämnar 800 000 kronor och har två levande barn. Om inget testamente finns är varje barns arvslott 400 000 kronor. Varje barns laglott är hälften av detta, alltså 200 000 kronor.
Om det ena barnet hade avlidit men lämnat två egna barn skulle den grenen fortfarande ha en arvslott på 400 000 kronor. Barnbarnen skulle dela grenen och få en arvslott på 200 000 kronor var. Deras laglotter skulle vara 100 000 kronor var.
Exemplet bortser från make, bodelning, tidigare gåvor och andra omständigheter för att visa beräkningen. I en gift familj behöver det först bedömas vad som ingår i kvarlåtenskapen och om barnen är gemensamma med den efterlevande maken eller särkullbarn.
Laglotterna visar hur mycket testamentet kan pressas tillbaka
I exemplet med två barn är de sammanlagda laglotterna 400 000 kronor. Föräldern kan skriva ett testamente som ger hela kvarlåtenskapen till någon annan, men varje barn kan då begära jämkning och få ut 200 000 kronor. Den del som återstår efter laglotterna kan följa testamentet.
Det är därför mer korrekt att säga att laglotten begränsar testamentets verkan om barnet agerar än att säga att det är omöjligt att skriva ett testamente som lämnar barnet utan arv. Testamentet kan ha den lydelsen, men barnet har en lagstadgad möjlighet att få tillbaka sin skyddade andel.
En bröstarvinge kan också få egendom genom testamentet. Det som barnet får genom testamente och sådant som ska räknas av som förskott på arv påverkar bedömningen av hur mycket som återstår av laglotten. Beräkningen bör därför göras på hela bilden, inte bara på en mening i testamentet.
Jämkning måste begäras inom sex månader
Sexmånadersfristen börjar när bröstarvingen har delgetts testamentet enligt ärvdabalkens regler. Rätten kan göras gällande genom att barnet meddelar testamentstagaren sitt anspråk eller väcker talan. För ett minderårigt barn hanteras frågan genom barnets rättsliga företrädare enligt de regler som gäller för förvaltningen och eventuella intressekonflikter.
En begäran om laglottsjämkning behöver inte bygga på att testamentet är felaktigt. Barnet säger i stället att ett i övrigt giltigt testamente ska sättas ned så långt det krävs för laglotten. Om flera testamentariska förordnanden berörs finns lagregler för i vilken ordning de ska minskas.
Den som skriver testamentet bör därför inte bygga planeringen på att barnen säkert kommer att låta bli att begära jämkning. Ett frivilligt beslut kan fattas först av den som har rättigheten och kan inte garanteras i förväg av testatorn eller en dokumenttjänst.
Jämkning och klander är olika invändningar
Vid jämkning accepterar barnet att testamentet kan vara giltigt men kräver sin laglott. Vid klander hävdar en legal arvinge att testamentet är ogiltigt, exempelvis på grund av formfel, psykisk störning, tvång, svek eller otillbörlig påverkan.
Båda frågorna har normalt en sexmånadersfrist från delgivningen, men de har olika grunder och kan ge olika resultat. En arvinge som bara begär laglottsjämkning har inte därmed klandrat testamentet. Den som bara klandrar på en ogiltighetsgrund bör inte förutsätta att laglottsanspråket automatiskt har bevakats.
Skillnaden är också viktig för kommunikationen. Ett barn som använder sitt laglottsskydd påstår inte nödvändigtvis att föräldern saknade beslutsförmåga eller att vittnena gjorde fel. Barnet använder den rätt som lagen ger även mot ett korrekt upprättat testamente.
Förskott på arv påverkar barnets lotter
En gåva till ett barn ska som huvudregel räknas som förskott på barnets framtida arv, om föräldern inte har angett något annat eller om omständigheterna visar en annan avsikt. Förskottet räknas av från arvslotten och ska även beaktas vid laglotten.
Anta att ett av två barn tidigare har fått 200 000 kronor som förskott och att det vid dödsfallet finns 600 000 kronor kvar. För att räkna fram arvslotterna läggs förskottet i princip tillbaka i beräkningsunderlaget, som då blir 800 000 kronor. Varje barns arvslott är 400 000 kronor. Barnet som fick förskottet har redan fått 200 000 kronor av sin lott och får därför i den förenklade situationen 200 000 kronor ur dödsboet, medan det andra barnet får 400 000 kronor.
Exemplet visar avräkning, inte återbetalning. Om ett förskott är större än barnets senare arvslott behöver barnet som huvudregel inte lämna tillbaka överskottet, om återbetalning inte avtalades när gåvan lämnades. Den fullständiga genomgången finns på Förskott på arv.
Vissa gåvor kan angripas genom det förstärkta laglottsskyddet
En annan fråga uppstår om en förälder under livet ger bort egendom under omständigheter eller på villkor som gör att gåvan till syftet liknar ett testamente. Det kan exempelvis handla om att givaren behåller nyttan av egendomen under sin livstid eller att gåvan lämnas nära döden för att kringgå barnets laglott. Då kan reglerna om det förstärkta laglottsskyddet bli aktuella.
Vid den bedömningen läggs gåvans värde till kvarlåtenskapen när laglotten räknas. Gåvotagaren kan behöva återbära egendom eller betala ersättning så långt det krävs för skyddet, om inte särskilda skäl talar emot. Talan mot gåvotagaren ska väckas inom ett år från det att bouppteckningen avslutades.
Detta är inte samma sak som vanlig avräkning av förskott på arv. Förskott handlar om hur en arvinges tidigare gåva ska räknas av mellan familjegrenarna. Det förstärkta laglottsskyddet handlar om en gåva som till sitt syfte liknar ett testamente och inkräktar på laglotten. Sidan Testamente och gåvobrev behandlar samordningen mellan gåvor och framtida arv.

När du vet vad som ryms utanför laglotterna
En dokumenttjänst kan hjälpa till att strukturera en vanlig fördelning. Den kan inte garantera att ett barn avstår från sin laglott eller ersätta individuell bedömning när flera gåvor, familjegrenar eller svårdelade tillgångar påverkar resultatet.
Skapa testamenteLaglotten är ett värde, inte alltid en viss sak
Ett barn har normalt inte rätt att kräva just bostaden, företaget eller ett särskilt föremål enbart därför att saken har ett känslomässigt värde. Laglotten är i grunden en värdemässig rätt ur kvarlåtenskapen. Hur den ska tillgodoses påverkas av boets tillgångar, testamentets förordnanden och möjligheten att genomföra arvskiftet.
När nästan hela kvarlåtenskapen består av en bostad kan laglotterna därför skapa ett finansieringsproblem för en efterlevande som vill behålla den. Testamentet ändrar inte bankens kreditbedömning och skapar inte kontanter. Ägarandelar, lån och försäkring behöver planeras tillsammans med testamentet.
Ett villkor om nyttjanderätt eller fri förfoganderätt kan inte heller användas för att låsa barnets laglott på ett sätt som hindrar barnet från att fritt förfoga över den. Ärvdabalken ger bröstarvingen rätt att få laglotten i egendom som barnet kan förfoga fritt över.
Räkna först och formulera därefter
Börja med den kvarlåtenskap som återstår efter skulder och eventuell bodelning. Identifiera varje familjegren och räkna fram arvslotterna. Halvera därefter varje bröstarvinges arvslott för att se laglotten och kontrollera tidigare förskott eller testamentsliknande gåvor som kan påverka underlaget.
När handlingsutrymmet är tydligt går det att bestämma vad som ska hända med resten. Testamentet kan skydda en partner, ge olika barn olika delar utöver laglotten, låta en organisation få något eller ange villkor om enskild egendom. Texten bör visa en genomförbar fördelning, inte lova ett resultat som förutsätter att barnen avstår från sina rättigheter.
I en enkel situation kan en dokumenttjänst hjälpa till att strukturera viljan. Vid tidigare stora gåvor, flera familjegrenar, svårdelad egendom eller konflikt om beräkningen är individuell granskning mer motiverad.