Testamente och gåvobrev

Ett testamente och ett gåvobrev kan ingå i samma arvsplanering, men de gör olika saker. Gåvan överför egendom under givarens livstid när den har genomförts enligt reglerna för den aktuella tillgången. Testamentet bestämmer vad som ska hända med den egendom som finns kvar i dödsboet efter dödsfallet. Ett testamente kan därför inte fördela en tillgång som redan har getts bort.

Dokumenten behöver ändå samordnas. En gåva till ett barn kan påverka barnets framtida arv, ett villkor om enskild egendom behöver finnas i rätt handling och en gåva som till syftet liknar ett testamente kan beröra barnens laglotter. Den viktigaste tidpunkten att dokumentera gåvan är därför när den lämnas, inte först när ett arv ska fördelas.

Gåvan förändrar ägandet under livet

När en gåva är fullbordad har givaren normalt inte kvar samma möjlighet att ändra sig som med ett testamente. Mottagaren blir ägare enligt de regler som gäller för tillgången och kan som huvudregel använda eller överlåta egendomen med de begränsningar som följer av gåvovillkoren och annan lag.

För pengar och vanliga lösören fullbordas gåvan typiskt genom att pengarna förs över eller saken lämnas över till mottagaren. Ett skriftligt löfte om en framtida gåva kan i vissa fall få verkan mellan parterna, men skyddet mot givarens borgenärer kräver normalt att gåvan har fullbordats. För aktier, bostadsrätter, fordringar och annan egendom kan andra åtgärder behövas. Det går därför inte att använda en enda generell signeringsregel för alla gåvor.

Ett gåvobrev är ändå värdefullt även när lagen inte kräver just den formen. Det kan visa vem som är givare och mottagare, vad som överlåts, när gåvan ska få verkan och vilka villkor som gäller. Dokumentet ersätter däremot inte den överlämning, registrering eller underrättelse som kan krävas för att gåvan ska vara fullbordad eller skyddad mot andra.

Testamentet fördelar det som finns kvar efter dödsfallet

Testamentet får sin verkan först när testatorn har avlidit. Fram till dess kan testatorn återkalla eller ersätta sin testamentariska vilja. Den som står som mottagare i testamentet äger därför inte den testamenterade egendomen medan testatorn lever.

Det har praktisk betydelse om samma tillgång nämns i båda dokumenten. Om en fastighet först testamenteras till ett barn men senare ges bort till någon annan ingår fastigheten normalt inte längre i kvarlåtenskapen. Ett testamente om en viss sak kan då inte genomföras som om givaren fortfarande ägde saken.

När en större gåva har lämnats bör testamentet därför läsas på nytt. Andelar kan behöva justeras, reservmottagare kan påverkas och ett tidigare antagande om hur mycket egendom som finns kvar kan ha blivit fel. Ett testamente ska beskriva en möjlig fördelning av den framtida kvarlåtenskapen, inte en förmögenhetsbild som redan har förändrats.

Fastighetsgåvan har egna formkrav

En gåva av svensk fast egendom ska göras genom en skriftlig gåvohandling. Handlingen ska undertecknas av både givaren och mottagaren, identifiera fastigheten och tydligt ange att hela fastigheten eller en bestämd andel överlåts som gåva. Jordabalkens regler för fastighetsköp gäller i dessa delar även vid gåva.

Mottagaren behöver därefter söka lagfart. I lagfartsärendet kräver Lantmäteriet bland annat gåvohandlingen i original och att givarens namnteckning är bevittnad av två personer. Om mottagaren tar över lån eller lämnar annan ersättning kan överlåtelsen även få andra civilrättsliga och skattemässiga följder än en ren gåva.

Om givaren är gift kan makens skriftliga medgivande behövas. Vid gåva av fastighet mellan makar ska gåvohandlingen registreras hos Skatteverket innan den används i lagfartsärendet. Fastighetsgåvor bör därför inte behandlas som ett vanligt brev om att någon ”ska få huset”. Ägande, lån, medgivande, registrering och lagfart behöver fungera tillsammans.

Gåvor mellan makar har särskilda registreringsregler

Makar kan ge varandra egendom, men äktenskapsbalken har särskilda regler om gåvans verkan och skyddet mot givarens borgenärer. En gåva kan behöva registreras i äktenskapsregistret för att få det sakrättsliga skydd som parterna räknar med. Skatteverkets registrering innebär inte att myndigheten intygar att varje villkor i gåvohandlingen är civilrättsligt giltigt.

Gåvan och ett äktenskapsförord löser dessutom olika frågor. Gåvohandlingen överför egendom mellan makarna. Om den mottagna egendomen ska vara mottagarens enskilda egendom kan det inte åstadkommas enbart genom ett villkor från den andra maken i gåvohandlingen. Makarna behöver normalt ett äktenskapsförord som anger att egendomen ska vara enskild.

En gåva mellan makar ändrar inte i sig vem som ärver efter den första makens död. Den påverkar däremot vilken egendom som tillhör vardera maken och därmed vad som senare kan ingå i bodelning och kvarlåtenskap. Gåvobrev, äktenskapsförord och testamente kan därför behöva granskas som tre skilda men samverkande handlingar.

En gåva till barn är ofta förskott på arv

När en förälder ger egendom till ett barn är huvudregeln att gåvan ska räknas som förskott på barnets framtida arv, om inte något annat har angetts eller omständigheterna visar en annan avsikt. För en gåva till en annan arvinge gäller inte samma presumtion; avräkning sker då bara om det har föreskrivits eller framgår av omständigheterna.

Gåvobrevet bör därför säga om gåvan till barnet ska vara förskott på arv eller inte. Det påverkar hur gåvans värde senare räknas av mellan familjegrenarna. Vanliga kostnader för underhåll och utbildning inom förälderns försörjningsskyldighet samt sedvanliga gåvor av rimligt värde behandlas inte som förskott på samma sätt.

Avräkningen görs som huvudregel efter gåvans värde när barnet tog emot den. Om förskottet senare är större än barnets arvslott behöver barnet normalt inte lämna tillbaka överskottet, om återbetalning inte avtalades när gåvan gavs. Den fullständiga beräkningen behandlas på Förskott på arv.

Enskild egendom och förskott är två olika villkor

En gåva till ett barn kan vara både barnets enskilda egendom och förskott på arv. Villkoren svarar på olika frågor. Förskottet avgör hur gåvan ska räknas av när arvet efter givaren senare fördelas. Enskild egendom avgör hur den mottagna tillgången behandlas i en framtida bodelning mellan barnet och barnets make.

Om gåvan ska vara enskild behöver villkoret finnas i gåvohandlingen när gåvan lämnas. Ett senare testamente kan inte på samma sätt lägga ett bodelningsvillkor på egendom som mottagaren redan äger. Testamentet kan däremot föreskriva att det barnet får efter dödsfallet ska vara enskild egendom.

Ta även ställning till avkastningen. Det som träder i stället för enskild egendom är normalt också enskilt, medan avkastningen som huvudregel är giftorättsgods om gåvovillkoret eller testamentet inte säger annat. Sidan Barnens arv som enskild egendom förklarar skillnaden mer utförligt.

Skapa gåvobrev online

När gåvan och villkoren är tydliga

En dokumenttjänst kan hjälpa till att beskriva en vanlig gåva och ange exempelvis enskild egendom eller förskott på arv. Fastighet, ersättning, övertagna lån eller flera dokument som ska samverka kan kräva individuell granskning.

Skapa gåvobrev

Vissa gåvor kan beröra laglotten på ett annat sätt

Att en gåva inte ska vara förskott på arv betyder inte att den alltid saknar betydelse för laglotten. Om en gåva har lämnats under sådana omständigheter eller med sådana villkor att den till syftet liknar ett testamente kan det förstärkta laglottsskyddet bli aktuellt.

Det kan exempelvis handla om att givaren behåller nyttan av egendomen under sin livstid eller ger bort huvuddelen av sin förmögenhet nära döden för att kringgå ett barns laglott. Vid en sådan bedömning kan gåvans värde läggas till kvarlåtenskapen när laglotten räknas, och gåvotagaren kan behöva lämna tillbaka egendom eller betala ersättning. Barnets talan mot gåvotagaren ska väckas inom ett år från det att bouppteckningen avslutades.

Detta ska hållas isär från vanlig avräkning av förskott på arv. Förskott handlar om hur en gåva ska räknas av från en arvinges lott. Det förstärkta laglottsskyddet handlar om en gåva som till sin funktion liknar en testamentarisk fördelning och inkräktar på barnets skyddade rätt.

Ersättning och övertagna lån kan ändra bedömningen

En överlåtelse som kallas gåva behöver inte behandlas som en ren gåva i alla avseenden. Om mottagaren betalar en summa, tar över lån eller lämnar annan ersättning kan transaktionen helt eller delvis få karaktär av köp. Bedömningen skiljer sig dessutom mellan fastigheter, bostadsrätter och annan egendom.

Det kan påverka beskattning, lagfart, stämpelskatt, framtida anskaffningsvärde och vilket ansvar mottagaren tar över. Den här sidan ger därför ingen generell skatteberäkning. Vid fastighet, bostadsrätt, företag eller betydande skulder bör den ekonomiska och skattemässiga följden kontrolleras före överlåtelsen.

Skriv inte gåvobrevet som om mottagaren får egendomen utan förpliktelser om planen samtidigt är att mottagaren ska bära lån, betala syskon eller låta givaren använda egendomen. Villkoren behöver beskriva den verkliga transaktionen.

Samordna dokumenten när gåvan lämnas

När gåvan planeras bör dokumenten besvara några få tydliga frågor: Vad överlåts och när blir mottagaren ägare? Behövs överlämning, underrättelse, registrering eller lagfart? Ska gåvan vara förskott på arv? Ska den vara enskild egendom och ska avkastningen omfattas? Finns ersättning, lån eller en rätt för givaren att fortsätta använda egendomen?

Läs därefter testamentet från början till slut. Kontrollera om gåvan avser något som redan har testamenterats, om andelarna fortfarande går ihop och om testamentet behöver ersättas. Ett tillägg som ändrar fördelningen måste följa testamentets formkrav; det räcker inte att fästa gåvobrevet vid testamentet.

En vanlig penninggåva med tydliga villkor kan ofta dokumenteras med ett gåvobrev. Fastighet, företag, utländsk egendom, ersättning, flera stora gåvor eller risk för laglottskonflikt talar för individuell granskning. Målet är att gåvan får avsedd verkan nu och att testamentet fortfarande beskriver en begriplig fördelning senare.