Gifta och testamente

Gifta makar har en lagstadgad arvsrätt som sambor saknar. Om makarna bara har gemensamma barn är huvudregeln att den efterlevande maken ärver först och att barnen får sitt arv senare. I den situationen kan lagens ordning vara tillräcklig. Ett testamente blir viktigare när det finns särkullbarn, särskilda mottagare eller villkor som lagen inte ordnar automatiskt.

För att bedöma behovet måste två frågor hållas isär. Först görs en eventuell bodelning mellan makarna. Därefter fördelas den avlidnes kvarlåtenskap genom arv och testamente. Ett äktenskapsförord kan påverka den första frågan, medan ett testamente påverkar den andra.

Bodelningen visar vad som tillhör dödsboet

När ett äktenskap upplöses genom dödsfall ska makarnas giftorättsgods som huvudregel ingå i en bodelning. Giftorättsgods är den egendom som inte är enskild. Efter avdrag för skulder läggs nettot normalt samman och delas mellan makarna. Den efterlevande maken kan dock begära att vardera sidan behåller sitt eget giftorättsgods enligt den särskilda regel som gäller vid dödsfall.

Enskild egendom hålls normalt utanför bodelningen. Den kan ha blivit enskild genom äktenskapsförord eller genom ett villkor i exempelvis gåva eller testamente. Att egendom är enskild innebär däremot inte att den automatiskt hålls utanför arvet. Den avlidnes enskilda egendom tillhör dödsboet och kan ärvas av maken eller andra arvingar enligt arvsreglerna.

Först när bodelningen är klar går det att se vad den avlidne lämnar efter sig. Ett testamente kan inte ändra vem som ägde egendomen eller vad som skulle ingå i bodelningen. Därför behöver äktenskapsförord och testamente ibland läsas tillsammans, men de löser olika juridiska frågor.

Gemensamma barn får normalt vänta på arvet

Om den avlidne bara har barn som också är den efterlevande makens barn ärver maken som huvudregel kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt betyder att maken får använda, sälja och förbruka egendomen under sin livstid, men inte testamentera bort den del som ska gå vidare som efterarv efter den först avlidne.

Barnen får efterarv när även den efterlevande maken har dött. Efterarvet är normalt en andel av den efterlevandes dåvarande förmögenhet, inte ett bestämt belopp som läggs undan vid det första dödsfallet. Värdet kan därför både öka och minska under den efterlevandes livstid.

Den efterlevande maken har dessutom ett minimiskydd på fyra prisbasbelopp, så långt kvarlåtenskapen räcker. Vid beräkningen beaktas bland annat vad maken får genom bodelningen och sin egen enskilda egendom. Regeln kan minska det som andra arvingar eller testamentstagare får vid det första dödsfallet.

Om denna ordning motsvarar makarnas vilja och inga särskilda villkor behövs kan testamente vara mindre angeläget. Men makar bör förstå att den efterlevande inte får full äganderätt till den del som omfattas av barnens efterarv.

Särkullbarn har som huvudregel rätt till arv direkt

Ett barn till den avlidne som inte också är den efterlevande makens barn kallas ofta särkullbarn. Till skillnad från gemensamma barn har särkullbarnet som huvudregel rätt att få ut sin arvslott när föräldern dör.

Ett testamente kan ange att den efterlevande maken ska få den del som får testamenteras. Om testamentet inkräktar på särkullbarnets laglott kan barnets rätt göras gällande genom jämkning inom sex månader från delgivningen. Laglotten är hälften av barnets arvslott. Testamentet kan alltså förbättra makens ställning, men det kan inte säkert hålla hela kvarlåtenskapen hos maken mot barnets vilja.

Särkullbarnet kan frivilligt avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Barnet får då i stället rätt till efterarv. Avståendet är barnets eget val och får inte beskrivas som något som ett testamente kan kräva eller som familjen kan förutsätta.

När bostaden utgör huvuddelen av tillgångarna kan det direkta arvet bli svårt att finansiera. Testamentet behöver då bedömas tillsammans med bodelning, bolån, livförsäkring och den efterlevandes möjlighet att lösa ut barnet. Fördjupningen finns på Särkullbarn och testamente.

Skapa testamente online

När lagen behöver kompletteras

En dokumenttjänst kan hjälpa makar att ta fram ett underlag för vanliga önskemål. Den ersätter inte individuell granskning vid särkullbarn, företag, utländsk egendom eller tydlig konfliktrisk.

Skapa testamente

Testamente kan styra det som lagen lämnar öppet

Även makar med bara gemensamma barn kan vilja bestämma vem som slutligen ska få en viss egendom, låta en vän eller organisation få något eller ange vad som ska hända om en mottagare avlider först. Ett testamente kan också fördela den del av kvarlåtenskapen som inte skyddas av barns laglotter.

Ett vanligt önskemål är att barnens framtida arv ska vara deras enskilda egendom. Ett sådant villkor påverkar inte barnens arvslott eller laglott, utan hur den mottagna egendomen ska behandlas i en framtida bodelning mellan barnet och barnets make. Arvet blir inte automatiskt enskilt bara för att det kommer från en förälder.

Makar kan även behöva samordna testamentet med tidigare gåvor. En större gåva till ett barn räknas som huvudregel som förskott på arv om något annat inte anges eller följer av omständigheterna. Ett gåvobrev kan klargöra avsikten när gåvan lämnas, medan testamentet beskriver fördelningen efter dödsfallet.

Ett inbördes testamente behöver vara tydligt om båda dödsfallen

Makar skriver ofta ett gemensamt dokument där bådas testamenten finns i samma handling. Det kallas vanligen ett inbördes testamente. Dokumentet behöver skilja mellan vad som ska hända när den första maken dör och hur egendomen därefter ska fördelas när även den andra har avlidit.

Formuleringar om full äganderätt, fri förfoganderätt och efterarv får olika följder. Full äganderätt ger mottagaren möjlighet att testamentera vidare egendomen, medan fri förfoganderätt är förenad med efterarvingarnas rätt. Ett standarduttryck bör därför inte användas utan att makarna förstår vilket handlingsutrymme och vilka begränsningar det skapar.

Ett nytt inbördes testamente behöver också hantera äldre testamenten. Om det inte framgår vad som återkallas kan flera handlingar behöva tolkas tillsammans. När makarna har olika barn, stora skillnader i egendom eller tidigare dokument är individuell granskning särskilt motiverad.

När kan makar avstå från testamente?

Makar med bara gemensamma barn kan rimligen avstå om de vill att den efterlevande ska ärva först, barnen därefter och inga andra mottagare eller villkor behövs. Det beslutet bör bygga på kunskap om både bodelningen och arvsordningen, inte på antagandet att äktenskap ger den efterlevande full äganderätt till allt.

Behovet bör bedömas på nytt vid särkullbarn, nytt äktenskap, större gåvor, företag, utländska tillgångar eller förändrade önskemål om barnens arv. Kontrollera också äldre testamenten och äktenskapsförord så att dokumenten fortfarande leder till det resultat makarna vill ha.

I en vanlig situation där makarna förstår arvsordningen och vet vad de vill ändra kan en dokumenttjänst vara ett sätt att ta fram ett underlag. Vid barn från flera relationer, svårdelad egendom eller konfliktrisk bör testamentet granskas innan makarna förlitar sig på det.