Sambo och testamente
Sambor ärver inte varandra automatiskt, oavsett hur länge de har bott tillsammans eller om de har gemensamma barn. Vill ni att den efterlevande sambon ska få del av arvet behöver ni därför normalt skriva testamente. Ett testamente kan förbättra skyddet, men det kan inte sätta barns rätt till laglott ur spel och det löser inte alla frågor om bostad, lån och ägande.

Ärver sambor varandra?
Nej. När en sambo dör går arvet i första hand till den avlidnes barn. Finns inga barn går arvet vidare enligt den arvsordning som finns i ärvdabalken, vanligtvis först till föräldrar och därefter till syskon eller deras barn. Den efterlevande sambon ingår inte i den arvsordningen.
Det gäller även när samborna har levt som en familj under lång tid. Gemensam adress, gemensam ekonomi och gemensamma barn skapar inte i sig någon arvsrätt. Utan testamente kan den efterlevande därför behöva fortsätta betala sin del av bostadens kostnader samtidigt som den avlidnes andel tillhör dödsboet och senare ska fördelas mellan arvingarna.
Ett testamente kan ange att sambon ska ärva hela eller delar av kvarlåtenskapen. Kvarlåtenskap är det som återstår av den avlidnes egendom när skulder har betalats och en eventuell bodelning har gjorts. Finns det barn begränsas testamentet av deras laglott. Laglotten är hälften av den arvslott barnet skulle ha fått utan testamente. Om testamentet inkräktar på laglotten betalas den inte ut automatiskt; barnets rätt måste göras gällande genom att testamentet jämkas.
Sambobodelning och arv är två olika saker
Sambolagen kan ge den efterlevande rätt att begära bodelning, men en bodelning är inte ett arv. Vid en sambobodelning fördelas bara samboegendom: gemensam bostad och gemensamt bohag som har köpts för att användas tillsammans. Sparande, bil, fritidshus och egendom som någon ägde sedan tidigare faller normalt utanför, även om samborna har använt egendomen gemensamt.
När en sambo har avlidit är det bara den efterlevande sambon som kan begära bodelning. Begäran ska göras senast när bouppteckningen förrättas. Den efterlevande har också ett begränsat minimiskydd i bodelningen på upp till två prisbasbelopp, så långt samboegendomen räcker. Skyddet tas ur samboegendomen; det innebär fortfarande inte att sambon ärver den avlidne.
Först efter den eventuella bodelningen går det att se vad som tillhör dödsboet och ska fördelas genom arv eller testamente. Skillnaden är viktig. Ett samboavtal kan påverka vad som ska ingå i bodelningen, men det kan inte ge sambon arvsrätt. Ett testamente kan ge arvsrätt, men det ändrar inte vem som äger bostaden i dag och ersätter inte ett genomtänkt upplägg för lån och andra kostnader.
Bostaden kan bli svår att behålla
Bostaden är ofta den mest känsliga frågan eftersom en stor del av parets ekonomi kan vara bunden där. Även om den efterlevande kan bo kvar under den första tiden betyder det inte att han eller hon har råd eller rätt att behålla bostaden långsiktigt. Dödsboet kan behöva få betalt för den avlidnes andel, och barn eller andra arvingar kan ha rätt till värdet.
Anta att två sambor äger en bostad till hälften var och att den ena dör. Om vi bortser från lån, annan egendom och bodelning för att visa principen, tillhör den avlidnes halva dödsboet. Utan testamente går värdet till den avlidnes arvingar, inte till sambon. Den efterlevande kan då behöva köpa ut dödsboet, ordna ny finansiering eller sälja bostaden. Ett testamente kan ge sambon en bättre ställning, men utfallet beror bland annat på om den avlidne har barn och hur stora skulderna är.
Därför behöver testamentet ofta ses tillsammans med ägarandelar, bolån och livförsäkring. Ett testamente skapar inte pengar som saknas för att lösa ut andra arvingar. Det bör heller inte användas för att dölja en oklarhet om vem som faktiskt äger vad.

Vill ni skriva ned hur arvet ska fördelas?
En dokumenttjänst kan vara ett sätt att ta fram ett testamente när ni vet vad ni vill uppnå. Den ersätter inte individuell rådgivning när exempelvis barn, ojämnt ägande eller stora lån gör följderna svåra att bedöma.
Skapa testamenteGemensamma barn ärver den avlidne direkt
För gifta föräldrar är huvudregeln att gemensamma barn får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har dött. Den regeln gäller inte sambor. När en sambo dör ärver parets gemensamma barn sin avlidna förälder direkt om inget testamente ändrar fördelningen.
Ett testamente till förmån för den efterlevande sambon kan minska den del som barnen får direkt. Barnens rätt till laglott kan dock göras gällande genom jämkning; resten kan fördelas enligt testamentet. Är barnen minderåriga förvaltas deras arv för deras räkning. Det betyder inte att den efterlevande föräldern fritt kan använda barnens pengar för hushållets eller bostadens kostnader.
Planeringen behöver därför väga samman två intressen: barnens rätt till arv och den efterlevande sambons möjlighet att klara familjens vardag. Det går inte att ge ett generellt svar på hur stor del sambon bör ärva. Bostadens värde, lån, försäkringar, antal barn och annan egendom påverkar vad som är realistiskt.
När någon av er har barn från en tidigare relation
Barn från en tidigare relation har samma rätt till arv och laglott efter sin förälder som andra barn. Begreppet särkullbarn används främst när den avlidne var gift, eftersom det beskriver ett barn som inte är den efterlevande makens barn. För sambor är den avgörande regeln enklare: alla den avlidnes barn ärver direkt enligt lag, oavsett om barnen är gemensamma eller inte.
Det kan ändå finnas praktiska skillnader. Sambon och ett barn från en tidigare relation kanske inte har gemensam ekonomi eller samma syn på bostaden. Då blir det särskilt riskfyllt att förlita sig på att alla ska lösa situationen i samförstånd efter dödsfallet. Testamentet behöver vara tydligt om vad sambon ska få, samtidigt som barnets möjlighet att begära sin laglott respekteras.
När bostaden ägs ojämnt, skulderna är stora eller det finns barn i flera familjer kan en individuell juridisk granskning vara motiverad. Skälet är inte att ett testamente alltid måste vara långt, utan att formuleringarna måste ge de följder som ni faktiskt har tänkt er.
Vad kan ett inbördes testamente göra?
I ett inbördes testamente skriver två personer hur deras respektive egendom ska fördelas när någon av dem dör. För sambor kan det exempelvis innebära att den efterlevande ska ärva så mycket som lagen tillåter eller få viss egendom. Testamentet kan också ange vad som ska hända med det som finns kvar när även den andra sambon har dött.
Dokumentet behöver följa lagens formkrav och uttrycka viljan tillräckligt tydligt för att kunna tillämpas. Det bör framgå vem som ska få vad och om mottagaren ska få egendomen med full äganderätt eller med begränsningar. Äldre testamenten och andra avtal behöver också stämma med den nya planeringen.
Ett testamente gör alltså inte sambor juridiskt likställda med gifta. Det kan däremot fylla den viktigaste luckan i sambors skydd: att den efterlevande annars inte har någon automatisk rätt till arvet. Den som vill skydda sin sambo bör därför inte stanna vid frågan om ett testamente behövs, utan också kontrollera att bostad, lån, försäkringar och ägande fungerar tillsammans med testamentet.