Särkullbarn och testamente

Ett särkullbarn är den avlidnes barn som inte också är den efterlevande makens barn. Barnet har som huvudregel rätt att få ut sitt arv när föräldern dör, medan makarnas gemensamma barn normalt får vänta tills även den efterlevande maken har avlidit. Ett testamente kan minska den del som särkullbarnet får direkt, men det kan inte sätta barnets laglott ur spel om rätten görs gällande.

Frågan gäller därför två intressen som behöver hanteras samtidigt. Den efterlevande maken kan vara beroende av bostaden och den gemensamma ekonomin. Barnet har samtidigt en självständig arvsrätt efter sin förälder. Ett realistiskt testamente förklarar hur den del som får testamenteras ska användas utan att lova att barnet måste vänta.

Bodelningen görs före arvet

När en gift person dör ska makarnas ekonomiska förhållanden först redas ut genom en eventuell bodelning. Giftorättsgods ingår som huvudregel, medan enskild egendom normalt hålls utanför. Den efterlevande maken kan vid dödsfall begära att vardera sidan behåller sitt eget giftorättsgods i stället för att nettot delas lika.

Först efter bodelningen går det att se vad som tillhör den avlidnes dödsbo. Den avlidnes andel från bodelningen och den avlidnes enskilda egendom ingår i kvarlåtenskapen efter att skulderna har betalats. Det är denna kvarlåtenskap som fördelas mellan arvingar och testamentstagare.

Skillnaden är viktig när bostaden ägs ojämnt eller är enskild egendom. Ett testamente kan påverka arvet, men det ändrar inte vad makarna ägde eller vad som skulle ingå i bodelningen. Äktenskapsförord och testamente kan därför behöva läsas tillsammans, även om de har olika funktioner.

Utan testamente får särkullbarnet normalt sin arvslott direkt

Arvslotten är den andel barnet skulle få enligt den legala arvsordningen. Om den avlidne efter bodelning och skulder lämnar en kvarlåtenskap och bara har ett särkullbarn, är barnet som huvudregel arvinge till hela kvarlåtenskapen. Den efterlevande maken går då inte före barnet på samma sätt som maken gör före gemensamma barn.

Den efterlevande maken har dock ett minimiskydd på fyra prisbasbelopp, så långt kvarlåtenskapen räcker. Vid beräkningen tas hänsyn till bland annat vad maken har fått genom bodelningen och makens egen enskilda egendom. Regeln kan därför minska det som särkullbarnet får ut direkt i ett mindre dödsbo.

Finns både gemensamma barn och särkullbarn får barnen olika tidpunkt för arvet. Särkullbarnet får som huvudregel sin andel direkt, medan maken ärver den del som hör till de gemensamma barnen med fri förfoganderätt. De gemensamma barnen får i stället efterarv när den efterlevande maken dör.

Ett testamente kan begränsa det direkta arvet till laglotten

Laglotten är hälften av barnets arvslott. Om testamentet anger att den efterlevande maken ska få hela kvarlåtenskapen kan särkullbarnet begära jämkning för att få ut sin laglott. Begäran måste göras inom sex månader från det att barnet delgavs testamentet. För ett minderårigt barn hanteras rätten genom barnets rättsliga företrädare enligt de regler som gäller för förvaltningen.

Den del som ligger utanför laglotten kan testamenteras till maken eller någon annan. Ett testamente kan därför förbättra den efterlevandes ställning jämfört med arvsordningen utan testamente. Men formuleringen ”maken ska få allt” är inte en garanti för att barnet får vänta med hela sitt arv.

Jämkning för laglott är inte klander. Vid jämkning gör barnet sin skyddade andel gällande trots att testamentet i övrigt kan vara giltigt. Vid klander hävdar en arvinge att testamentet är ogiltigt, exempelvis på grund av formfel, psykisk störning eller otillbörlig påverkan. Båda frågorna kan ha en sexmånadersfrist från delgivningen, men de får inte blandas ihop.

Skapa testamente online

När fördelningen är genomtänkt

En dokumenttjänst kan hjälpa till att ta fram ett underlag i en överblickbar situation. Den kan inte garantera att den efterlevande får behålla hela kvarlåtenskapen eller att ett särkullbarn avstår sitt arv.

Skapa testamente

Ett avstående till maken är barnets frivilliga val

Särkullbarnet kan avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Barnet behandlas då som efterarvinge och får sin rätt när maken senare avlider. Det är en särskild arvsrättslig ordning, inte en gåva till maken.

Varken den avlidne, den efterlevande maken eller ett testamente kan i förväg kräva att barnet ska avstå. Planeringen får därför inte bygga på ett antagande om att barnet kommer att göra det. Ett muntligt löfte i familjen ger inte den efterlevande samma trygghet som finansiering som fungerar även om barnet väljer att ta ut arvet direkt.

Om barnet överväger ett avstående behöver följderna bedömas utifrån hela familjen och testamentet. Efterarvets storlek kan bero på den andel som härrör från den först avlidne, och värdet kan förändras under den efterlevandes livstid.

Bostaden kräver ofta mer än ett testamente

När en stor del av kvarlåtenskapen består av den avlidnes andel i en bostad kan barnet ha rätt till ett värde som inte finns i kontanter. Den efterlevande kan då behöva ta nya lån, använda försäkringsersättning, köpa ut dödsboet med annan egendom eller sälja bostaden.

Ett testamente skapar inte likviditet och ändrar inte bankens kreditbedömning. Därför behöver bostadens ägande, bolån, livförsäkring och annan egendom räknas in i planeringen. Målet bör vara att förstå vad den efterlevande faktiskt kan betala om barnet begär sin laglott eller tar ut sin fulla arvslott när det saknas testamente.

Det är också viktigt att inte skriva att den efterlevande ”har rätt att bo kvar” utan att förklara hur ägandet och finansieringen ska lösas. En nyttjanderätt i testamente kan få särskilda följder för både barnet och maken och bör granskas i en familj där bostaden är den centrala tillgången.

För sambor är barnens arvsrätt inte uppdelad på samma sätt

Begreppet särkullbarn används främst när den avlidne var gift, eftersom det beskriver skillnaden mellan barn som får arv direkt och gemensamma barn som normalt får efterarv efter den efterlevande maken. Sambor ärver inte varandra enligt lag.

När en sambo dör ärver alla den avlidnes barn direkt enligt arvsordningen, oavsett om barnet är gemensamt med den efterlevande sambon eller kommer från en tidigare relation. Ett gemensamt barn har alltså inte en svagare direkt arvsrätt än ett barn från en tidigare relation. Testamentet kan ge sambon del av kvarlåtenskapen, men samtliga barn har samma laglottsskydd efter sin förälder.

Sambobodelningen omfattar dessutom bara samboegendom och är skild från arvet. Familjer som lever som sambor behöver därför utgå från sidan Sambo och testamente och inte kopiera slutsatser som gäller en efterlevande make.

Granskning är särskilt värdefull när flera intressen möts

Individuell juridisk granskning är motiverad när det finns flera barnkullar, stora skillnader i egendom, företag, utländska tillgångar, tidigare testamenten eller en känd konflikt. Detsamma gäller när planen bygger på fri förfoganderätt, efterarv eller nyttjanderätt till en bostad.

I en överblickbar situation där familjen förstår arvslotter och laglotter kan en dokumenttjänst vara ett sätt att ta fram ett underlag. Dokumentet behöver ändå läsas mot bodelningen, lånen och den faktiska möjligheten att betala ut barnet. Det bör aldrig marknadsföras som en garanti för att den efterlevande kan behålla allt eller bo kvar.

En hållbar planering väljer inte sida mellan barnet och maken. Den visar vilka rättigheter som gäller, vad testamentet kan förändra och hur den efterlevandes ekonomi ska fungera även om barnet använder den rätt som lagen ger.