När behöver man testamente?
Du behöver testamente när lagens arvsordning inte ger det resultat du vill ha eller när arvet behöver ett villkor som lagen inte lägger till automatiskt. Det avgörande är alltså inte din ålder eller hur stor förmögenheten är. En sambo med gemensam bostad kan ha ett tydligare behov än ett gift par med en enkel familjesituation och bara gemensamma barn.

Börja med att fråga vem som skulle ärva om du dog i dag. Jämför sedan det svaret med vem du faktiskt vill skydda, vilka tillgångar som är svåra att dela och om något arv ska förenas med exempelvis ett villkor om enskild egendom. Skillnaden mellan lagens svar och din vilja visar vad testamentet behöver göra.
Sambor behöver normalt testamente för att ärva varandra
Sambor har ingen automatisk arvsrätt efter varandra. Det gäller oavsett hur länge de har bott tillsammans och även om de har gemensamma barn. Sambolagen kan ge rätt till bodelning av gemensam bostad och gemensamt bohag som köpts för gemensam användning, men sambobodelningen är inte ett arv.
Anta att två sambor äger en bostad till hälften var och att den ena dör. Om vi bortser från lån och bodelning för att visa principen tillhör den avlidnes andel dödsboet. Utan testamente går värdet till den avlidnes barn eller andra arvingar, inte till sambon. Den efterlevande kan då behöva finansiera ett utköp eller sälja, trots att båda såg bostaden som sitt gemensamma hem.
Ett testamente kan ge sambon rätt till hela eller delar av kvarlåtenskapen inom lagens gränser. Finns barn måste deras laglotter beaktas, och testamentet skapar inte pengar för att lösa ut dem. Behovet behöver därför bedömas tillsammans med ägarandelar, bolån och försäkringar. Läs mer på Sambo och testamente.
Gifta med bara gemensamma barn kan ha mindre behov
När den avlidne var gift och makarna bara har gemensamma barn är huvudregeln att den efterlevande maken ärver först. Barnen får i stället rätt till efterarv när även den andra maken har avlidit. Om den ordningen stämmer med makarnas vilja och det inte finns särskilda önskemål kan ett testamente vara mindre angeläget.
Det kan ändå finnas skäl att skriva. Makarna kanske vill bestämma vem som ska få en viss egendom efter bådas död, låta en organisation få en andel eller föreskriva att barnens arv ska vara enskild egendom. Tidigare testamenten, företag eller tillgångar i andra länder kan också göra den vanliga arvsordningen otillräcklig.
Bedömningen för makar handlar därför inte bara om vem som ärver först. Den behöver även omfatta vad som ska hända efter den efterlevandes död och vilka villkor som ska följa med arvet. Den särskilda genomgången finns på Gifta och testamente.
Barn från tidigare relationer förändrar fördelningen
Ett barn som inte också är den efterlevande makens barn kallas ofta särkullbarn. Barnet har som huvudregel rätt att få ut sitt arv direkt efter sin förälder. Det skiljer sig från makarnas gemensamma barn, som normalt får vänta på sitt efterarv.
Ett testamente kan begränsa den del som särkullbarnet får direkt till laglotten, om barnet gör sin rätt till laglotten gällande genom jämkning. Det kan därmed förbättra den efterlevande makens ställning inom den del som får testamenteras. Testamentet kan däremot inte skriva bort laglotten eller tvinga barnet att avstå sitt arv till förmån för maken. Ett sådant avstående är barnets frivilliga val.
När bostaden är den stora tillgången behöver testamentet fungera tillsammans med bodelningen, lånen och den efterlevandes möjlighet att finansiera ett utköp. En formulering om att maken ska få bo kvar är inte i sig en ekonomisk garanti. Familjer med barn från flera relationer har därför ofta nytta av individuell granskning. Fördjupningen finns på Särkullbarn och testamente.

När du vet vad testamentet ska ändra
En dokumenttjänst kan hjälpa dig att ta fram ett underlag i en vanlig situation. Den ersätter inte individuell granskning när familj, ägande eller tillgångar gör följderna svåra att bedöma.
Skapa testamenteEnsamstående utan barn behöver välja om lagen inte ska göra det
En ensamstående person utan barn ärver inte självklart till den person som står närmast i vardagen. Arvet följer ärvdabalkens släktordning: först föräldrar och deras avkomlingar, därefter mor- och farföräldrar samt vissa av deras avkomlingar. Kusiner ärver inte enligt den legala arvsordningen. Finns ingen arvsberättigad släkting och inget testamente går arvet till Allmänna arvsfonden.
Om den fördelningen är önskad behövs inget testamente bara för att bekräfta den. Men en vän, ett bonusbarn, en sambo eller en organisation måste normalt anges i ett testamente för att få ärva. Detsamma gäller om ett syskonbarn ska få mer än vad släktordningen annars ger eller om en viss person ska få ett särskilt föremål.
Den som vill välja mottagare bör även tänka på vad som händer om mottagaren avlider först och vem som ska få resten av kvarlåtenskapen. Sidan Ensamstående utan barn behandlar den situationen mer utförligt.
Testamente behövs ofta för villkor, även när rätt personer ärver
Lagens arvsordning bestämmer mottagarna och deras andelar, men den lägger inte automatiskt till alla villkor som en förälder kan önska. Ett barns arv blir exempelvis inte enskild egendom bara för att det kommer från en förälder. Om arvet ska hållas utanför en framtida bodelning mellan barnet och barnets make behöver det framgå av ett testamente eller vara enskilt på någon annan rättslig grund.
Testamente kan också behövas för att ange vem som ska få en särskild fastighet eller ett familjeföremål, hur kvarvarande egendom ska fördelas efter en efterlevande mottagares död eller vad som ska hända om en mottagare avlider före testatorn. Formuleringarna måste då passa ihop med barnens laglott och den övriga fördelningen.
Ett villkor löser inte frågor som egentligen gäller en överföring under livstiden. Om en gåva ska lämnas nu är ett gåvobrev ofta det relevanta dokumentet. En större gåva till ett barn kan som huvudregel räknas som förskott på arv om något annat inte anges. Gåvobrev och testamente kan därför behöva samordnas, men de får verkan vid olika tidpunkter.
Behovet förändras när livet förändras
Ett testamente som inte behövdes när du var gift med bara gemensamma barn kan bli viktigt efter en separation, ett nytt samboförhållande eller när ett bonusbarn blir en del av familjen. Ett bostadsköp, ett företag, en större gåva eller tillgångar i ett annat land kan också förändra de praktiska följderna.
Läs därför om behovet när familjen eller ekonomin ändras. Kontrollera samtidigt äldre testamenten. Ett nytt dokument ersätter inte alltid varje äldre bestämmelse om det inte framgår vad som återkallas, och flera motstridiga versioner kan skapa den osäkerhet som planeringen skulle förebygga.
När kan du rimligen avstå från testamente?
Testamente kan vara mindre viktigt om lagens fördelning redan stämmer med din vilja, inga personer utanför arvsordningen ska få något och du inte behöver särskilda villkor. Ett vanligt exempel är makar med bara gemensamma barn som vill att den efterlevande ska ärva först och barnen därefter.
Även då behöver du känna till vad lagen faktiskt gör. Ett antagande om arvsordningen är inte samma sak som en genomtänkt bedömning. Om du efter genomgången konstaterar att inget behöver ändras är det ett giltigt beslut att inte skriva testamente just nu.
När ett testamente behövs bör texten beskriva den konkreta ändringen: vem som ska få vad, vilket villkor som ska gälla och hur bestämmelserna förhåller sig till barnens rättigheter och övriga dokument. I en vanlig situation kan en dokumenttjänst vara ett sätt att ta fram ett underlag. Vid barn i flera familjer, företag, utländsk egendom, stora lån eller konfliktrisk är individuell granskning mer motiverad.